Jag har hittat mitt drömjobb, Jag vill bli en COWGIRL!
Idag har jag haft den roligaste dagen på länge!
Det började sorgligt för att jag visste att Thökk skulle åka, det var riktigt svårt och jag grät när jag red henne, riktig softis har jag blitt.
Jag var helt säker på att det var den sista ridturen vi tog men där hade jag fel!...
Arní sa efter lunch att vi skulle sadla en varsin häst och samla in alla hästar som var ute (runt 50) in till stallet för alla skulle avmaskas och några ska till Reykjavik för betäckning.
Jag tänkte herregud, varför kan vi inte göra det till fots för hästarna betar bokstavligen på en bergssluttning som på många ställen är så brant att jag själv inte vill gå ner och nu skulle vi leka cowgirls där. Och tänk er själva att rida i en flock med 50 halvvilda hästar, ka bli sparkar m.m.
Men men.. Jag sadlade Thökk igen (hon är den enda jag litade på hade psyket) och jag och Mary red iväg.
När vi kom dit var vi tvugna att leta reda på Tinna, ett sto som precis har fölat och hon höll sig ganska lång från dom andra och var inte alls villig att gå med oss. Vi var tvugna att gå ner för en rejäl brant, gissa om jag var rädd och höll min häst så att hon inte skulle gå för fort! sen var det upp för branten igen - det var nästan 90 graders vinkel och jag blundade, släppte tyglarna, höll i manen och tänkte bara "lite på din häst hanna" och hon klarade det galant!
Thökk hade kul! Hon gillade det verkligen gick omkring och frustade och töltade hela tiden.
Det blev upp och ner för den där branten ganska många gånger och jag hade verkligen fått mersmak för det så det blev både tölt och galopp ner för att inte Tinna skulle smita, bara jag började lita på Thökk gick allt som smort och både hon och jag hade skitkul!
Sen skulle vi ta in dom andra femtio hästarna och det var verkligen häftigt att valla en sån stor flock! Vi sprang upp och ner och tvära svängar med en arm och vevade med den andra samtidigt som vi hojtade och skrek så att hästarna rörde sig!
När nån tog en avstickare var det bara att galoppera efter, efter vi var klara rann svetten av min stackars häst men hon fick en massa godis och såg ganska nöjd ut efteråt:)
Det är nog verkligen det roligaste jag gjort på hästryggen, någonsin:)
Jag sa till Arní att det där var verkligen ett skitkul jobb och han bara skrattade för Mary var helt blek och sa att hon var livrädd mest hela tiden;)
Jag vill bli en Cowgirl!
Det började sorgligt för att jag visste att Thökk skulle åka, det var riktigt svårt och jag grät när jag red henne, riktig softis har jag blitt.
Jag var helt säker på att det var den sista ridturen vi tog men där hade jag fel!...
Arní sa efter lunch att vi skulle sadla en varsin häst och samla in alla hästar som var ute (runt 50) in till stallet för alla skulle avmaskas och några ska till Reykjavik för betäckning.
Jag tänkte herregud, varför kan vi inte göra det till fots för hästarna betar bokstavligen på en bergssluttning som på många ställen är så brant att jag själv inte vill gå ner och nu skulle vi leka cowgirls där. Och tänk er själva att rida i en flock med 50 halvvilda hästar, ka bli sparkar m.m.
Men men.. Jag sadlade Thökk igen (hon är den enda jag litade på hade psyket) och jag och Mary red iväg.
När vi kom dit var vi tvugna att leta reda på Tinna, ett sto som precis har fölat och hon höll sig ganska lång från dom andra och var inte alls villig att gå med oss. Vi var tvugna att gå ner för en rejäl brant, gissa om jag var rädd och höll min häst så att hon inte skulle gå för fort! sen var det upp för branten igen - det var nästan 90 graders vinkel och jag blundade, släppte tyglarna, höll i manen och tänkte bara "lite på din häst hanna" och hon klarade det galant!
Thökk hade kul! Hon gillade det verkligen gick omkring och frustade och töltade hela tiden.
Det blev upp och ner för den där branten ganska många gånger och jag hade verkligen fått mersmak för det så det blev både tölt och galopp ner för att inte Tinna skulle smita, bara jag började lita på Thökk gick allt som smort och både hon och jag hade skitkul!
Sen skulle vi ta in dom andra femtio hästarna och det var verkligen häftigt att valla en sån stor flock! Vi sprang upp och ner och tvära svängar med en arm och vevade med den andra samtidigt som vi hojtade och skrek så att hästarna rörde sig!
När nån tog en avstickare var det bara att galoppera efter, efter vi var klara rann svetten av min stackars häst men hon fick en massa godis och såg ganska nöjd ut efteråt:)
Det är nog verkligen det roligaste jag gjort på hästryggen, någonsin:)
Jag sa till Arní att det där var verkligen ett skitkul jobb och han bara skrattade för Mary var helt blek och sa att hon var livrädd mest hela tiden;)
Jag vill bli en Cowgirl!
Kommentarer
Trackback
