The CSN life

Satt i sadelkammaren och halvsov tillsammans med vovven för det var inte mycket som hände inatt - var ganska tråkigt... Hörde samtidigt på radio och helt plötsligt spelas "When the spirits are calling my name" (det kanske bara är kristin som fattar) det var ledmotivet till den danska kriminalserien örnen som jag och kristin var smått besatta av vilket vi var nästan ensamma om - och det var ju låten som var halva grejen!=)
Det handlade i alla fall om en islänning som var polis i danmark (hette han inte hallgrim?) och alltid i början spelades den här låten med helt fantastiska bilder från Island, då väcktes suget av att åka hit ännu mer!

Det var ganska coolt att sitta på Island, mitt i natten i ett stall och få höra en låt som gjorde att jag ville se Island ännu mer för två år sen:)


Skådespelarna från Örnen

ganska skönt var det också att fåret som var på G inte började krysta förän kvart i fyra, var bara att lämna över till Heiko;)

Idag så var jag vaken före alla andra eftersom jag hade haft den tidigaste vakten, klockan halv nio var jag uppe och ute i stallet, hämtade traktorn själv och gjorde en perfekt parkering. Mockade sen heeela stallet helt själv medan dom andra sov, han till och med träna hälften av mina unghästar...
Det var två shockade tyskar som klev in i stallet halv tolv:)

Just nu skulle jag verkligen kunna åka hem vilken sekund som helst, det är inte kul att sitta nattskift och vädret är kallt och blåsigt - inte topp med andra ord men jag ska stå ut! Måste ju för jag har redan köpt flygbiljett hem den andra juni.

Och jag har kommit på vad europas största insjö heter, Ladoga. Jag börjar bli riktigt bra på korsord!

Inatt var det action!

Kvällen började med att jag följde med Siggi på säljakt, det var för första gångenjag var nere vid havet helt tomt på säl, tråkigt så det var ingen lycka där.

Sen gick jag och la mig för att vakna klockan tio med feber och ännu mera ont i vänster ben (vet inte varför jag har fått ont där) och gå ut i stallet för att göra Mary sälskap.
Hon lämnade mig halv ett på natten med två full krystande får, SJÄLV!!

Klockan var strax före två när jag gick in till det ena fåret och hela huvet på lammet stack fram (det hade horn, väldigt konstigt) och ena benet men hon fick inte ut det längre så det var bara att göra det jag hade fruktat, nämligen leka barnmorska.
Det var verkligen slemmigt och hon skrek i smärta och det knakade i benet på lammet! Herrgud vad rädd jag var och jag tänkte ska inte båda benen vara ute så jag var tvungen att sticka in armen för att leta reda på det andra benet men jag fann det inte. Helt plötsligt börjar hon krysta som en idiot så jag tänkte det får bli som det blir och börjar att dra och jag fick ut lammet!:) Men det dumma djuret ville ju inte ha det, hon stånga det och vägrade komma i närheten så jag fick klämma in henne i ett hörn och tvinga henne att slicka det, tillslut tog hon imot det! Medan hon stod där och slicka och var stolt så sa det bara plopp och ett till lamm var ute men hon fattade inte själv att hon hade fått ett till så det var samma procedur igen.

Precis innan min vakt var slut så var det ett till får som började och jag var tvungen att få ut henne ur den stora boxen in i en lite mindre, jäklar va stark hon var och hon ville det verkligen inte utan förstörde mitt ben ännu mer när hon drog omkring med mig. Jag var så trött och förbannad att jag tillslut gav henne ett riktigt slag över nosen och skrek att hon var en idiot och att hon var tvungen att gå ut och hon bara tittade på mig och klev ut...

När Heiko kom in såg han ut som hej kom och hjälp mig, han hade inte sovit så mycket inatt för det hade kommit fem rävjägare till huset och dom hade en rejäl fest. Siggi (våran jägare) hade kommit in i stallet klockan fem på morgonen och kunde knappt stå, timmen innan hade dom varit ute och jagat - trevligt va?

Hoppas dom resterande fåren ploppar ut lammen snart, annars tror jag att jag åker hem igen

Okej, jag har en last som jag skäms över, snälla döm mig inte men - jag läser blondinbellas blogg varje dag! Blir helt galen på människan, hon är allt jag är emot men samtidigt kan jag inte sluta läsa, jag skyller det hela på syrran. Innan hon kom till Island och berättade om blondinbella för mig hade jag ingen aning...
Nu är jag fast!:/

Fortfarande ingen action (bara ett får som var lite på g, lite blod och slem men hon höll dom inne) jag var mäkta övertrött (öl hjälper inte) och det har blivit kallt igen. Negativa Hanna.

Men jag hade en vovve med mig (Trittll) som var super söt och sov i mitt knä med nosen på bordet för det är exakt rätt höjd. Jägaren var även inne i ladan och flådde en säl på 200 kg (han ska göra en säljacka, inte så fint tror jag).

Imorse när jag var i stallet hade vi fått två lamm, Hanzl och Grete, det var Mary som förlöste dom den sista vakten, dom är helt otroligt små och ser ut som om dom skulle kunna gå sönder vilken sekund som helst - det är kul med något nytt i stallet!


Trittll


Sälen


Ett av dom två nyanlända

Som jag nämnde i det tidigare inlägget har vi en hel djurkyrkogård för tillfället ute. Mig gör det inte så mycket eftersom jag är van jakt men det ser faktiskt ganska makabert ut.



Sitter och laddar för min nya vakt ikväll, ska bara äta först men en nyhet är att vi fått en hund! Han är supersöt men har bara ett öga. Han får hålla mig sälskap inatt i stallet, kommer bilder imorgon:)
Håll tummarna att jag får i alla fall lite action inatt!

Enligt en kompis (eller vad man ska kalla henne;)) kommer jag bli utstött i byn  när jag kommer hem eftersom jag  genom ett inlägg  sa att isafjordur inte var så rockigt och associera till Ämtervik, hmm - Ämtervik är en bond by - vem jobbar på en bondgård och vem har flyttat till fancy Oslo? Jag lämnar det osagt

Eftersom jag i grund och botten är snäll så lämnar jag adressen till hennes blogg www.pila.blogg.se

Funderar på att gå ut och ta ett fotokollage av alla döda djur som ligger utanför dörren, vi har en jägare som bor här nu och det är "trevligt" att gå ut och se hela Islands djurliv framför fötterna.

Vi har ett stall fullt med dräktiga får som bilken sekund som helst ska föda, fula äckliga får som är helt otroligt dumma i huvudet och jag har fört  ett krig mot dom sen dag ett eftersom dom alltid hoppar upp på foderbordet när det är matdags. Med andra ord - jag gillar inte får, jag hatar får!

Men vad gör man när det är ens jobb att ta hand om dom och dom är beräknade att föda IGÅR, jo vi måste vara skiftvakt och jag hade vakten från 04:00 - 08:00 för att se till att allt gick bra när dom födde.
Alltså jag sov inne i sadelkammarn, somnade på golvet (hade ställt klockan) men det är verkligen inte trevligt på det golvet. ÄCKLIGT!
Jag var ju trött men jag kollade fåren var tjugonde minut men INGEN INGEN av haggorna födde så det var helt i onödan!

Jag undrar om det är möjligt att hata ett djur ännu mer?

Nu är jag vaken sen tre inatt och har vakten 20:00-24:00, jag kommer alltså vara vaken nästan 24 timmar på grund av dom där djuren.

Ghaaa!!!

Ikväll blir det intressant, jag ska sitta nattvakt från 04:00 - 08:00 och titta på dräktiga får som ska föda vilken sekund som helst. Det ska bli såååå mysigt att stoppa in händer där man aldrig trodde att man skulle stoppa in händer förut... Bara 39 dagar kvar tills jag är hemma i normala Sverige!=)

Dom är i alla fall söta när dom är små=)

Är det jag som har snuskig fantasi eller tycker ni som jag att jag aldrig skulle sätta en bild som den där på ett korvpaket?! This crazy germans (som min chef skulle säga);)

Nu är dom här, Heiko och den nya killen (gubben, jag hade rätt) och jag kände verkligen inte igen Heiko! Det var som en ny kille! Tog ett tag innan jag kopplade när jag såg honom i stallet;-)
Nu när han är tillbaka inser jag att jag saknat honom, gruppen blev liksom hel nu, fick en present också, en cd som hans kompisar gjort, den är faktiskt riktigt bra!=)

Ha en bra kväll!

Snart kommer våran nya arbetskamrat och roommate, jag har satt en bild i huvet att det är en 45:årig gubbe, tråkig och asocial - bara för att jag inte ska bli besviken;) Kunde ju annars va kul att se lite nytt folk.

Dagens stor thing har annars varit att jag lärt mig "libero" dansen, visar er i sommar hur den ser ut;)

Ni får uppdatering om mina farhågor stämmer!

Okej... Ni vet redan att min chef är knasig - han blir lite smågrinig för att varken jag eller Mary vill följa med till Thingvery och kasta skräp (vi har faktiskt slutat för dagen!) och så berättar han idag att det ska flytta in en kille för i alla fall några veckor, möjligtvis månader, för han ska jobba med grävmaskinen på gården.
Hm, hoppas han passar in i vårat gäng här uppe, men vi ska försöka få honom att känna sig hemma!

Bara 41 dagar kvar! Börjar bli mäkta trött på det här nu!

Idag har jag varit för hurtig, min förkylning gillade det inte! Men det bryr jag mig inte om;) Först gick jag en promenad ner till havet för att ta kort på lite vårtecken, när jag kom upp till huset övertalade Mary mig att följa med ut och rida till fyren (långt!) klart jag gjorde det! Det var mysigt förutom att min häst tydligen delar min fågelfobi.

Här är lite kort!




Pollarna


Mary tar en cola


Det finns blommor i Island också

En av effekterna av en öppnad väg är att det faktiskt kan komma folk hit och idag var det en "gubbe" som kom in i stallet och frågade på Isländska vart Arní var (var någon sorts djurinspektör). Det var faktiskt lite av en chock att se ett nytt ansikte på gården och när jag tittade ut ur stallet kom det en tankbil! Två personer på en dag!!!

Stoooooort

Igår tog vi en tur till Isafjordur för att handla, dom har öppnta vägen!!!! Otroligt va?! Snödrivorna på berget var tio meter höga, helt otroligt mycket snö.

Det är så skönt att ha skåpen fulla med mat:)

Isafjordur är inte så rockigt egentligen, ungefär som Västra Ämtervik, kanske till och med mindre och det är den största orten här i västfjordarna! Jag undrar egentligen vad som får folk att permanent bosätta sig här uppe?

Följer ett träningsschema som jag har sett i en toppformstidning, jag ska börja jogga och dom hade en start guide som verkade bra! Så nu är det raska promenader på 30 min 6 gr den här veckan. Igår fick jag gå själv men idag fick jag faktiskt med mig Mary! Vi gick i power speed och nu ligger vi båda som två hösäckar och orkar inte göra någonting!=)

Det blev mycket träning idag för jag fick en ridlektion av Mary, jag måste ju förbereda mig inför den där förbaskade tävlingen. Det var hårda tag och när timmen var slut var jag ungefär lika svettig som hästen! Men det gick bra, vi kanske inte kommer göra bort oss totalt om vi har tur.

Föresten måste jag berätta om vädret vi har haft idag för det var nog det märkligaste jag varit med om! På morgonen var det kallt och snöade, vi gick in för lunch och kom ut i sommarvärme!!! I stallet verkligen kryllade det av flugor som vaknat till liv, det var riktigt äckligt! en timme senare så blir det kallare och blåsigare och det börjar regna, nu är det helt vindstilla och runt fem pluss.
Om ni tycker svenskt aprilväder är konstigt ska ni testa den Isländska versionen!

Idag har det varit lite av en skitdag - hästarna har gått riktigt dåligt och då blir jag på dåligt humör.
Humöret blev inte bättre av att jag tydligen ska tävla i tölt som min chef har bestämt! Är en tävling i maj och hur kul är det att tävla sin första tävling på islandshästar när man bara har ridit dom i fem månader och dessutom på Island där typ alla är proffs! Jag kommer skämma ut mig... Men jag får tänka att ingen känner mig.

När man har ett jobb som jag där man utför fysiskt arbete varje dag är det skönt att vara ledig, i alla fall för en halv dag.

Men dum som jag är kommer jag på att jag ska bli hurtig och friskus och allt va man kan vara så jag smällde i mig en tallrik med havregrynsgröt till lunch, tog ett äpple till matsäck och gav mig iväg på min en och en halv mil långa vandring till fyren som är längst ute på udden.

Visst är det fint väder och det var skönt men jag kom på det när jag var framme vid fyren att jag var tvungen att gå samma lååånga väg tillbaka - tråkigt! Och jobbigt! Men men, jag har rört på mig!=)

Och det har bara blivit två glas med coca cola idag!

Idag är det söndag vilket betyder nästan ledigt, behöver bara mocka i stallet och ge hästarna mat.

När vi hade mockat klart skulle jag tömma traktorskopan på hästbajs som det så fint heter:) I alla fall så springer det en räv över vägen, coolt tänker jag, tömmer skopan och kör iväg för att parkera traktorn. Precis när jag går ut ur traktorn hör jag BAM! (gevärsskott)  fasen också...

När jag kommer till huset står chefen i trappan, såg du räven frågade jag - han nickade, lever räven?  Han skakar på  huvudet med ett flin.

Jaja, bara det inte är Seppi, våran tama räv i stallet men jag har en stark känsla av att det var hans "flickvän" för jag har sett den räven flera gånger runt stallet.

RIP Seppis tjej

Fick telefon idag...
Det var Heiko (tyska kille som jag bor med) som ringde från Tyskland, han är hemma för elva dagar nu.

Jag måste bara berätta om det mest klumpiga man kan göra om man har en flygresa tidigt på morgonen.
Heiko var väldigt glad att komma till civilisationen i Reykjavik så han bestämde sig för att parta med sina kompisar på torsdag kväll och blev liiiite för full. Han somnade klockan 2 på natten och skulle gå upp fyra men vaknade fyrtio minuter innan hans plan skulle gå och fick ta en taxi (svindyrt) till flygplatsen för att få reda på att dörren till flygplanet hade stängts när han kom fram.
Istället fick han betala 7000 kr för buisness (som var det enda lediga) till frankfurt med en mellanlandining i Köpenhamn... Hehe, han skämdes men är man så dum får man skylla sig själv som jag sa till honom!;-) Men jag lovade att inte säga något till våran chef, han ville väll inte bli dumförklarad av honom.

By the way är det 20 grader varmt och sol i Tyskland, är inte alls avis

Det är inte alltid det lättaste att bo i samma hus som sin chef. När han är i Reykjavik är det helt ok, vi lägger upp dagen som vi vill - arbetet blir ju ändå gjort! Men när han är här så är det riktigt tidiga mornar som gäller vilket inte är så kul för när halva dagen är kvar och alla hästar ridna - vad gör man?

Och igår var det riktigt mysko, helt plötsligt ser vi hur han kör ifrån gården på kvällen - till vem? det finns bara en granne som är ännu mera knäpp och en halvtimme bort med bil finns det en kraftstation...
I alla fall så strunta vi i det men kl 2, notera KLOCKAN 2 på natten vaknar jag av typ nattklubbshög musik, chefen är hemma! Jag trodde allvarligt att jag skulle kunna gå ner för trappan och strypa honom långsamt!!!! Men vad bryr han sig, det är inte han som har klockan ställd på halv åtta för att gå upp och ta hand om hans hästar...

Om han inte var den som satte in pengar varje månad på mitt lönekonto hade han fått mött en nyvaken och rasande Hanna!

Det är ganska givande att bo tillsammans med någon från ett annat land och vad jag har fått reda på är Sverige och Tyskland väldigt olika på många sätt.

Mary som jag bor med är 22 år och har inte pluggat på universitetet, för mig är det en självklarhet att plugga på universitetet och visst kommer det bli ekonomiskt svåra år men det är möjligt! Framföra allt är det möjligt att leva ett eget liv och inte vara beroende av föräldrar. Det kan vi tacka bidrag + studielån som vi får. I Tyskland får man inget bidrag, bara lån och om man har en förälder/föräldrar som bor i närheten av ett universitet där utbildningen finns får man knappt något, då är det självklart att föräldrarna ska ta hand om sitt studerande "barn".
Hur kul är det att vara beroende av sin mamma eller pappa när man är 22?

MEN...

Den största skillnaden som jag blev ganska så chockad över var arbetslöshetsersättningen. Den ligger lite under Sveriges nivå men det var inte det jag reagerade på utan om man har varit arbetslös i t.ex ett år och försäkringsbeloppet börjar ta slut börjar myndigheten snoka om hur mycket syskon, föräldrar, morföräldrar tjänar och om man inte får ett nytt jobb läggs ansvaret över på t.ex ett syskon - dom bara säger "du ska ta hand om din bror nu, vi ser att du kör en dyr bil, har ett hus, si och så i inkomst så vi beräknar att du kan ta hand om honom i si och så många år". Dom menar alltså att man ska byta bil/hus till billigare osv bara för att ha råd att mätta en mun till - och man kan inte säga nej. Det är det värsta intrånget jag kan tänka mig att staten gör på mitt liv.

Sverige är inte ett föregångsland men ibland är jag faktiskt väldigt glad över att vara svensk.

Har fått en nödproiantpåse idag skickat från mamma, man blir alltid lika glad=)

Usch... Jag känner mig ännu mera vissen idag på grund av förkylningen! Efter att ha mockat i stallet kände jag mig helt groggy och Mary kommer fram till mig och säger - "Hanna, du ska rida Skatlagrimmur idag utomhus" Ooo No!
Skattlagrimmur är en unghäst som aldrig har blivit riden på ute, visst var mary med och red på en anan häst samtidigt som hon höll skatti i ett grimskaft men jag var ju ändå tvungen att rida honom, kunde ju inte bara sitta där och åka med. Kändes som om jag var i en dimvärld på en häst som inte riktigt vet vad stopp betyder!:/

Nu sitter jag här och smälter lunchen och vill bara gå upp och lägga mig, vill inte rida mer idag!

Satt och läste en gammal kompis blogg "www.pila.blogg.se" och hon nämnde i sitt senaste blogginlägg sin största fobi - älgar.

Ett gammalt minne poppade upp i mitt huvud när jag läste det där! Jag kom på att jag nog spätt på den fobin (inte meningen!).
Vi var väll kanske runt tolv-tretton år och sov över ett helt kompisgäng i min pappas stuga i skogen, ett helt gäng med tjejer i den åldern är inte direkt tysta av sig och mot slutet av kvällen var min kompis (den med älgfobin) i valet och kvalet om hon verkligen skulle gå in i skogen och titta runt lite.
Jag var helt övertygad att det inte fanns en älg inom en mils avstånd med det oväsendet vi fört och sa till henne att hon var löjlig och "pushade" ut henne i skogen. Efter två minuter hör vi hur det brakar som om en dinousarie gick loss bland träden och Linnea skriker där innifrån "ÄLG!!!!".

Stackarn kommer ut ur skogen alldeles likblek, det var väldigt kul men absolut inte meningen, jag skrattar fortfarande när jag tänker på det;)
Men jag ska inte säga något med min fogelfobi!

Men dom är ganska söta:)

Speciellt om man måste ta dubbelt så många steg till stallet på grund av motvinden. Vädret är grått och vått, sådana dagara skulle jag bara villja ligga under täcket i min varma säng och snooza väckarklockan.

Till råga på allt är jag fortfarande förkyld, jag hatar det verkligen för det är tillräckligt mycket för att göra mig trött men inte nog för att stanna i sängen.

Varför hjälper inte Greys Anatomi!?

Igår hade vi ett litet lördagsnöje, vi slog till stort och beställde öl från brevbäraren och njöt den nere vid havet under kvällen, det var helt ok!:-)
Det börjar bli varmare här och vårfåglarna kommer så det var fullt liv nere vid havet och helt vindstilla. Man blir väldigt eftertänksam och filosofisk när man sitter så ute i naturen-speciellt en sån kväll så vi hade ganska djupa diskutioner om hur vi har förändrats här. Det var intressant, vi kom fram till att vi alla har förändrats och enligt dom andra har jag mognat - det känns bra, att det går åt det hållet i alla fall;)

En annan kul grej jag fick reda på om Heiko var att han kan säga vartenda (jag menar VARTENDA) ord baklänges! Bara säg ett ord till honom och en sekund senare säger han det baklänges, det kvittar hur komplicerat det är!

Att bo ute i ödemarken tillsammans med två männsikor så här tajt gör att man tillslut vet allt om alla, både på gott och ont.

Att sitta där påminde mig om dom ljusa sommarkvällarna hemma, jag saknar verkligen sverige.

Jag är sjuk och det är synd om mig!;) Jag hatar att vara förkyld, sitter och kurerar mig med Greys anatomi, det finns inget bättre!

Idag är det strålande vårväder och postis kom (äntligen!!!) med ett påskbrev från ludvig och viktor, för er som inte vet två små killar på 2 och 3 1/2 år. Det satte guldkant på dagen!

Vi hade ett ganska intressant samtalsämne ikväll jag och mina roomies om skönhet. Tydligen är svenskar (speciellt kvinnor) överjordisk vackra av enligt alla icke svenskar - är det bara jag som tycker att det är överdrivet? Varför ska just vi svenskar vara vackra, långa, smala och blonda. Om man nu ska se på "nordiskt" utseende borde man väll lika gärna prata om finnar och norskar, eller?
På studivz (typ facebook fast på tyska) finns det till och med en grupp som heter "rädda dom svenska underklädesmodellerna" tydligen är svenska underklädesmodeller på gränsen till svält och måste räddas.

Och det är inte den kollektiva uppfattningen av en nation som är värst utan den personliga bedömningen man gör.
Det är egentligen ganska tragiskt att människor ska ha så förutfattade meningar om varandra och om vi nu ska ha sådana bilder av varandra varför är det utseende man dömmer efter? Hur är det möjligt att man låter sig själv få en hel uppfattning om vad för sorts människa det är man ser på bara några sekunder. Jag kan erkänna att om jag har tråkigt och sitter på ett tåg eller buss kan jag sitta och fantisera upp ett helt liv för en människa jag bara sitter och tittar på.Om han/hon är tråkigt klädd är det en riktig trisst männsia med ett trisst kontorsjobb av något slag. Är det någon som är riktigt sunkig är den ofta fattig, kanske till och med är beroende av något. Är det en tjej med mycket rosa och bling bling är hon totalt blåst - vem är jag att döma och vad tänker människor om mig egentligen?

En missbedömning jag gjorde kommer jag ihåg var första dagen på gymnasiet, det var en tjej där som jag genom att se på hennes stil bedömde att vi inte skulle gå ihop så bra. Nu är hon en av mina allra närmaste vänner

Vad trångsynta vi människor är! Jag blir arg på mig själv när jag tänker på vilka bedömningar jag gör och vad jag har missat på grund av det - jag ska sluta omedelbums!

Jag har precis pratat i telefon med Louise (hon som jag ska vara au pair hos i england) och det verkar uppriktigt sagt toppen! Det var jätte lätt att prata med henne i telefon och vi verkar verkligen ha samma uppfattning om jobbet. Nu är jag glad!!!:D
I början av augusti åker jag

Imorgon kommer matleveransen! Tjoho!!! Brevbäraren kommer med några basvaror i alla fall, det är lite av en lättnad.
Men vägen är fortfarande avstängd, den blir väll kanske plogad i slutet av maj när jag åker (det är ju ändå min tur vi pratar om).

Det värsta när det är någontong som fattas, som t.ex vanlig mat är att humöret sjunker till botten nivå och att vara ute i mitt i ingenstans med ett bottenhumör är inte det lättaste. Känner mig lite smått galen ibland;-) Jag menar det är ju en självklarhet att kunna ta en smörgås när man är hungrig men inte när det är ransonerat till två per frukost.
Inte ens hästarna kan få mig på ett bra humör nu och dom känner det, dom är spända för jag är spänd.

Det är verkligen robinsson/big brother stuk på att bo här, jag undrar bara vart dom placerat ut kamerorna?!
Jag skulle lätt klara 3 månader i Big Brother huset, piece of cake!=) Inte för att jag någonsin skulle sjunka till den nivån, någonsin.
Men det kanske kan vara en affärsidé att starta upp ett survivor camp här, för jag tror verkligen att det är en av få platser i världen man faktiskt lever såhär!

Men men... Jag kan sitta och njuta av bergen!

Nu gör jag ett nytt tappert försök till en blogg!

Varför?
Därför att det kan vara kul att ha ett ställe att skriva av sig. Sen kan jag ärligt säg att jag har vänner och familj som är aktiva bloggare och som har fått mig att tänka att kanske det kan vara kul, och hey, kan blondin Bella kan jag!

Så vad är jag för en då...
Jag är en tjej på 20 år, lite av en nomad. För tillfället bor jag på Island, rättare sagt på västfjordarna, den mest isolerade delen av ön - ska man bo på Island så ska man bo på "riktiga" Island! Här är det, hm... Speciellt! Jag jobbar på en hästgård långt från alla andra människor tillsammans med två halv galna tyskar och en räv i stallet och har gjort det sen 12:e december förra året.
Livet här är speciellt, ibland är det superjobbigt och ibland känns det som om jag skulle kunna stanna i en evigehet.

Bloggen kommer att handla om lite allt möjligt som händer eller som jag har suttit och tänkt på, kort och gott allmänt, Enjoy:)//Hanna

Nu ska jag berätta lite om att bo på Island, eller rättare sagt inte Island utan  Laugaból i västfjordarna.
Den mest återkommande frågan i vårat hus är vad ska vi äta?

-Hmm... jag vet inte svarar någon, vi har ägg i alla fall men vi är helt slut på mjölk, kött, snart pasta men hey! Vi har våffelmix vi kan mixa med vatten!

Dagens lunch blev alltså våfflor med sån där söt sliskig spray grädde, min mage mår inte så bra nu.
Vi börjar verkligen få slut på mat snart, ok, om jag väljer att övergå till "kanibalism" och äta hästkött överlever jag nog två månader extra eftersom frysen är proppfull med just föl filé och annats "smarrigt"!

Så varför åker vi inte till närmaste supermarket (2 timmar bort) och köper mat, jo - vägen är totalt avstängd trots att våren är här och vi har haft relativt fint väder (inte mer snö). Vi måste alltså ta oss över ett antal bergsvägar där det är många meter med snö men absolut inte omöjligt att ploga men varför ska vi göra det tänker dom isländska gubbarna på deras vägverk, det är ju typ bara sex personer som använder den vägen - jag har lust att ringa till dom och skrika att "VI SVÄLTER"!!! Ok, det är en överdrift men det är verkligen frustrerande.

sen har vi ju vår underbara brevbärare som faktiskt förser oss med mat vi beställer men han kommer inte titt som tätt även fast det är hans jobb att komma onsdag och fredag. Nä hans hjärta tål inte lite vågor, skaffa ett annat jobb säger jag bara!

Ok, nu har jag fått det ur mitt system... Som svenks är man verkligen inte van den här lay back stilen, i sverige hade det varit kicken eller omplacering om jag minns rätt. Kanske jag bara romantiserar mitt hemland=)

Njut av våren därhemma!