Det är inte gamla, säkra Kisterud

Efter en fruktansvärt påfrestande dag med Lottie såg jag fram emot att få släppa allt genom att gå ut och gå en långpromenad men det är inte som hemma...

Man känner sig aldrig trygg utan måste slänga en blick över axeln, det är nästan som om man skulle vara jagad. Hela tiden har jag ett scenario i bakhuvudet hur en galning förföljer mig (men så mycket hanna som jag är har jag också scenariot hur jag spöar skiten ur jäveln). Efter tio minuter gav jag upp och gick in i Sommerfield för att köpa chocklad, hemma väntade vin och lamkottleter, så nyttigt var det! Dock mer avslappnat än en jagad promenad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0